Löpare?
Jag har alltid varit en explosiv löpare. Jag har haft hyfsad kondition, men framför allt så har jag alltid varit snabb. Nu dom senaste åren har jag dock valt att fokusera på att bygga upp min kondition. Bli en "långdistans"löpare. När jag flyttade till Göteborg slutade jag i stort sett med all träning, och min fysiska form/ork blev helt åt h-vete. När jag då insåg detta var det mer eller mindre försent.
Anledningen till att jag slutade var för att verkligheten kom som ett slag i ansiktet, och jag var inte helt beredd på att ta hand om mig själv, ett hushåll och samtidigt försöka rädda min relation. Det fanns ingen energi. Och ju mindre jag tränade, desto mindre orkade jag. Ond cirkel?
'
Onekligen.
'
För dom som inte vet det så krossade jag baksidan på min knäskål också ca 1 år innan jag flyttade hemifrån. Det gjorde det svårare för mig att träna, för jag fick inte springa på hårt underlag, spela fotboll eller innebandy för den delen. När jag försökte träna styrketräning gjorde det bara ont och jag tyckte inte alls om att cykla. Men efter alldeles för lång tid, så bestämde jag mig för att ta mig själv i kragen. Mycket tack vare Marcus. :) Han visade hur kul det kan vara och träna. Sen hjälpte mina älskade föräldrar till också och pushade mig att börja löpträna i skogen. I början var det mer psykiskt jobbigt än fysiskt, trots att mitt hjärta bultade så jag trodde det skulle hoppa ur bröstet på mig när jag skulle springa 2,5 km. Det var tortyr att inse att jag var i så dålig form. Och jag var väl medveten om att allt var mitt fel. Vem skulle jag annars skylla på?
'
Men jag lyckades pressa mig själv till att gå från att hålla på att dö när jag sprang 2,5 km till att kunna springa 1 mil på en sommar.
'
Sedan dess har jag försökt hålla igång med löpningen, men när jag kom till Shanghai gick min mp3 sönder. En lika viktig del i min träning som mina löparskor! Så handikappad som jag kände mig, så blev mitt fokus istället på styrketräningen. Jag var helt säker på att all min kondition skulle vara borta när jag inte sprang som vanligt. Men i slutet när jag äntligen köpt en ny mp3 lyckades jag springa 4,5 km ändå. Något jag trodde skulle vara omöjligt.
'
Sen kom jag hem till underbara, fast kalla, Sverige och löpträningen hamnade ofrivilligt på is. Mitt gym ligger ganska så långt bort, och jag är medveten om hur svett jag blir när jag springer, så då lockar det inte att gå hem med is i ansiktet. Fast nu har solen återvänt till Sverige, och temperaturen stiger för varje dag som går. Detta innebär såklart att mina ursäkter för att inte springa är borta. Så igår ställde jag mig återigen på löpbandet. Återigen med tvivel i mitt hjärta gällande min kondition. Mitt mål var att springa 10 min. Jag sprang 5,5 km på mindre än 30 min.
'
Och då spurtade jag i 2 min på slutet. ;)
'
Idag får det bli styrketräning. Rygg och biceps står på schemat. Jag har planerat att jag ska försöka springa 2 gånger i veckan nu framöver och köra styrketräning 3 gånger så jag får träna igenom hela kroppen. ;) Som uppladdning idag fick det bli kycklingfilé med ungsrostad kompott av potatis, rödlök och röd paprika. Supergott! Snart är det dags för mina träningskläder. Men först: Biggest loser! :D
'
'
Kommentarer
Trackback
